När man liksom komme för långt bort ifrån varandra, och många saker kommer emellan. Man börjar prioritera saker som man vanligtvist inte brukar, man börjar sakta försvinna bort i en dimma av självupptagenhet. När man inte längre vet hur enkelt det är att lyfta upp telefonen och slå in tio siffror, när fingrarna inte längre förmår skriva de där fyra orden "hej jag saknar dig". Det händer så lätt. När man börjar fokusera på saker som inte är relevanta och skadar en annan människa. Då man glömmer bort saknaden efter en person och man inbillar sig att man klarar sig utan den. Det är då det brister. Hjärtat.