Att vandra nedför dunkehallabacken en sommarkväll med solbris och en rostig cykel.

Att göra kullerbyttor i kallt gräs där lukten av förflutet dras in i min kropp.

Att kunna sitta tyst utan ord med vänner som förstår och bara höra klockvisaren ticka.

Att vakna upp mitt på dagen med hunger av frukost och viljan att skrika.

Att städa och rensa i hopp om att göra föräldrarna glada.

Att känna sig oberoende av pengar och beroende av sällskap.

Att känna sommaren fullt ut i väntan på ett nytt skolår.

Att heta Ingrid och veta att man har världens bästa vänner.

Att bli vimmelkantig av att gå in i källaren.