de där sista tankarna innan hjärnan sätts på stand-by och kroppen slappnar av, vad är värt att tänka på? När jag var mindre brukade jag alltid ligga och tänka på det jag ville drömma om, men det funkade aldrig. Jag låg och tänkte på min klass eller massa godis men istället blev det drömmar där jag gömmer mig för läskiga män eller att jag faller nedför en klippvägg och det susar i magen. Vem bestämmer vad min hjärna ska tänka? Även när jag är vaken kan jag komma på mig själv med att tänka knäppa och vridna tankar som jag inte kan hitta roten till. Jag börjar tänka på hur jag började tänka och det är sjutton inte lätt för hjärnan att göra. Nu tillexempel försöker jag tänka på hur jag tänker när jag skriver detta inlägg, eller varför jag gör det. Kanske ska man låta alla tankar vara, eller iallafall inte grubbla över dem för mycket. Kanske är det själva tanken att tankarna skall tänkas, så att tänkaren inte förstår?
figure.